William-Adolphe Bouguereau
(November 30, 1825 - August 19, 1905) was a French academic painter. William Bouguereau was a traditionalist whose realistic genre paintings and mythological themes were modern interpretations of Classical subjects with a heavy emphasis on the female human body.
William-Adolphe Bouguereau was born in La Rochelle, France on November 30, 1825, into a family of wine and olive oil merchants. He seemed destined to join the family business but for the intervention of his uncle Eugene, a Roman Catholic priest, who taught him classical and Biblical subjects, and arranged for Bouguereau to go to high school. Bouguereau showed artistic talent early on and his father was convinced by a client to send him to the École des Beaux-Arts in Bordeaux, where he won first prize in figure painting for a depiction of Saint Roch. To earn extra money, he designed labels for jams and preserves Related Paintings of William-Adolphe Bouguereau :. | La Perle | Pastourelle | Portrait of Leonie Bouguereau | Daisies | Modestie | Related Artists: MORONI, Giovanni BattistaItalian Mannerist Painter, ca.1520-1578
.Italian painter. He was the most significant painter of the 16th-century school of Bergamo and is best known for his portraits, which feature a naturalistic rendering of both faces and costume and an objective approach to character. Zacarias Gonzalez VelazquezSpanish , Madrid 1763 - 1834 ulrika eleonoraUlrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp.
Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös.
Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia.
Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715.
Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora).
I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar.
|